Bjäre som jag ser det...


Vår Bjäre historia i bild.

Boken – Vår bjäre historia i bild – har just kommit från tryckeriet.

Den här gången är upplagan avsevärt mindre än vad som gällde för förra boken (Bilder av ett sekel i Bjäre)
Bokens volym är däremot större!
På 336 sidor får vi på 500 bilder möta 3 000 namngivna bjärebor! Därutöver möter vi avsevärt fler – personer
i gatuvimlet, på kalaset, släktträffen, badstranden, fotbollsläktaren osv.
Läs mer...

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

”SKÄRVOR UR VÅR HISTORIA”.    Läs mer...
”SKÄRVOR UR BÅSTADS TENNISHISTORIA”.    Läs mer...
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

About Bjäre - in english      Click here...

Birgit Nilsson, the world famous soprano     Click here...

Bjäre home distrikt park    Click here...

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Om året som gått - och det som kommer  Läs mer...

Efterlysningar även under ”Blogg”

Bilder till vilka vi efterlyser text finns nu även under rubriken Blogg.
Där kan du lätt lämna dina upplysningar om bilden genom att klicka på ”Kommentera”.
Obs. I vissa fall kan det dröja en tid innan den text vi fått in om en bild blir införd på hemsidan.


Välkommen till

Nyhetsbrevet
från Kalle Eriksson, Bjäreförlaget.
Läs mer...

En tid av teknikens under.


Det var en tid med ständiga nyheter på teknikens område. På de smala och krokiga bjärevägarna hade de första bilarna börjat uppträda - med bl.a. ”uppskakande” möten med hästskjutsar som följd. Några hem i Bjäre hade fått telefon. Så småningom kom elektriciteten. I luften ovanför bjärehalvön hade vi hört dem surra – de första flygplanen. I något fall går de t.o.m ned för landning – på vattnet. Det blir förstås folkvandring fram till underverket, när det inbjuds till visning. Som här vid hamnen i Torekov. ”Det var på Ahrenbergs tid” sjöngs det sedermera i kupletterna. Är det måhända Ahrenberg och hans flygplan, som vi ser på bilden från Torekov? Bilden och uppgifterna har vi hämtat från Kalle Erikssons nyutkomna bok Vår Bjäre historia i bild. Läs mer...

Samma motiv - men ändå olika.


Två bilder från Båstad. I båda fallen har fotografen har stått på åssluttningen och riktat kameran mot samhället nedanför. Fotografens plats är densamma , men bilderna skildrar olika tider. Den äldsta av bilderna har tagits före den förödande brand, som drabbade Båstad 1870. Byggnaderna ligger tätt. De är uppförda i trä och täckta med halmtak. Det var faktorer som – tillsammans med hård vind - bidrog till katastrofens omfattning. Vägen, som går diagonalt över bilden, är den som idag heter Pershögsgatan. Den omges av stengärdsgårdar. Den andra bilden har tagits efter branden. De låga trähusen är borta. En stor byggnad t.h. om kyrkam dominerar. Det är den byggnad som senare kommit att kallas Torgskolan (numera Församlingshem). Bakom den stora byggnaden i bildens mitt – numera Skansen – ser vi toppen av den torkria, som låg där. Rian förstördes vid en brand 1906. Stengärdsgårdarna längs vägen har ersatts av en allé, som på bilden är ganska ung. Med ledning av byggnader mm kan vi fastställa, att bilden tagit mellan 1880 och 1906. Bilderna och uppgifterna har vi hämtat från Kalle Erikssons nyutkomna bok Vår Bjäre historia i bild. Info om boken – se Böcker.  Läs mer...



Bjäreborna intresserade av bjärebilden

Att bjäreborna är intresserade av bilden som historiskt dokument har jag under årens lopp fått många bevis för. Under mina många år som redaktör för årsboken Bjärebygden inbjöd vi ofta läsarna att skicka in gamla bjärebilder. Gensvaret blev enormt. Föreningens bildarkiv kunde berikas liksom vårt kunnande om Bjäre.
Läs mer...

Bilder av ett sekel i Bjäre.
- 1900-talet.

1900-talet är ett århundrade, som i åtminstone ett par avseenden kan betraktas som unikt:
* Aldrig tidigare i historien har förändringens vind blåst så intensivt som under detta sekel.
* 1900-talet är det första århundradet, som i sin helhet har kunnat skildras med hjälp av den fotografiska bilden.

Dessa båda förhållanden blev min utgångspunkt för det projekt, vars resultat blev en bok:
” Bilder av ett sekel i Bjäre. 1900-talet.”
Läs mer...

Bygdefotografernas bilder:

”Titthål in i en svunnen tid”

I mitt bildarkiv finns många bilder, som har ett gemensamt och typiskt drag: Några människor som står uppställda framför en byggnad – i regel det egna huset eller gården. Är det en lantbrukarefamilj som avbildas, visar man ofta fram även en häst, en ko, en maskin eller något annat som hör gården till. De här bilderna har tagits av s.k. bygdefotografer. Det var fotografer som åkte runt i bygderna och fotograferade. Bygdefotografernas era började på 1890-talet och pågick fram till slutet av 1920-talet.
Läs mer...

Efterlyst bildtext gav oss en släktsaga.

Vanligtvis leder de efterlysta uppgifterna om bilder till att enstaka uppgifter lämnas in till oss. Ibland blir det en hel berättelse. Så var det med den här bilden, som jag fått från okänd givare och som jag därför inte visste något om. Nyligen presenterades den i Lokaltidningen som en ”Efterlysning.”
Resultatet blev en släktsaga! Detta tack vare Ebba Artman i Förslöv . Hon är dotter till en av personerna på bilden, och har kunnat lämna en mängd faktauppgifter om de olika personerna. En liten släktsaga!
Läs mer...

Glimminge Plantering.

I slutet av 1800-talet tog bönderna i Glimminge och Lillaryd det steg som flera andra byar längs den svenska västkusten också tog vid den här tiden: att plantera skog vid stranden för att därmed stoppa den sanddrift, som hotade att utarma åkermarken längre inåt land. Initiativet tycks ha kommit från Nils P. Petersson. Han var landstingsman och han ordnade så att byalaget kostnadsfritt fick de första plantorna. Vid ett byamöte den 1 maj beslöt stämman om de regler som skulle gälla för att det väldiga projekt skulle bli framgångsrikt.
Läs mer...

Emigrationen från Bjäre:

”How do you do? May friend.”

Brev som skickades mellan Sverige och Nordamerika från eller till emigranter är en utmärkt källa, när man vill skaffa sig en bild av hur emigranterna upplevde den genomgripande omställning som utvandringen innebar. För utvandraren var det naturligt att utmåla sin situation i ljusa färger. Det gällde ju att inför dem därhemma – och kanske för sig själv(?) – rättfärdiga sitt beslut att lämna det gamla landet. Alla dessa positiva brev bidrog till att bland dem som stannat kvar i Sverige ge en bild som var mera positiv än verkligheten . Å andra sidan kan detta ha uppvägts av den negativa bild av det nya landet som såväl svenska myndigheter som pressen förmedlade. Tyvärr har många amerikabrev kastats bort. De som sparats och gjorts tillgängliga för forskare och andra är desto viktigare. Följande brev är skrivna av en och samma person. Det är intressant att notera den mycket positiva - och lite kaxiga - tonen i de första breven med tiden ersättes av en mera dämpad bild i de senare breven.
Läs mer...